Har man satt sig i nedförsbacke är det bara att gasa på...

För ett antal timmar sedan lyckades jag med nöd och näppe besegra den sista bossen och till följd därav att även klara ut denna vecka.
Denna boss var en riktig niding, det finns många namn för denna felaktigt utvecklade företeelse.. Men det är ett fenomen jag stiftat bekantskap med mången gång och det lär inte lämna mig i första taget heller. I folkmun kallas den för Baksmälla..

Gårdagens intag av rusdrycker, det var sann lycka i sin fulla prakt.. Att få supa och bli full. Att få dricka sig blind och döv i vänners sällskap. En Jämtlänning fruktar varken döden eller 3 dagars backsmälla. Jag är inte den som sputt i glaset om det ställs framför mig. Men denna medfödda talang har för vana att även bli mitt fördärv..

Det kändes ungefär som flodhästar hoppade säck och vattenbufflar dansade hambo i skallen på mig när jag vaknade i morse. Det dunkade i huvudet nått så djävulskt, så jag trodde att jag skulle stryka med.
Men efter lite Coca-Cola så var ju de säckhoppande flodhästarna och de dansande bufflarna i princip dränkta. Sann lycka!

Undra vad ödet bär i sitt sköte för mig denna vecka? Den som lever får se, som sagt!